Fortsätt till innehållet
Studio Frekvens / Andreas Haals

Det har blivit en allt större utmaning för företagen att värva kompetent arbetskraft. I det av KOSEK administrerade YES! Keski-Pohjanmaa -projektet arbetade man med att ta fram en ny inlärningsmiljö för företagarfostran i landskapet. Förhoppningen är att den ska bidra till att möta framtidens kompetensbehov.

I det internationella projektet Target Circular är målet att ge verktyg för en allt bättre beslutsprocess hos företagen. Projektet Bothnia Green Energy främjar i sin tur gränsöverskridande samarbete för att utveckla innovativa energilösningar.

  • Målet är en ny inlärningsmiljö för att trygga landskapets livskraft

    Till vänster Timo Lahtinen (vd för KOSEK), Mervi Järkkälä (vd för Mellersta Österbottens företagare), Terho Taarna (bildningsdirektör vid Karleby stad) och Sari Yli-Hukka (projektchef på KOSEK)

    Under det nio månader långa projektet YES! Keski-Pohjanmaa, som administrerades av KOSEK, gjordes en bakgrunds- och behovskartläggning av arbetslivs- och företagarfärdigheterna bland barn och unga i Mellersta Österbotten. En viktig åtgärd i projektet var att för företagarfostran skapa en regional inlärningsmiljö där man tillgodoser de framtida kompetensbehoven. Detta handlingsprogram för inlärningsmiljön började genomföras i praktiken genom projektet Livskraft till Mellersta Österbotten genom företagarfostran som inleddes i början av 2024.

    Projektet YES! Keski-Pohjanmaa hade ett framgångsrikt nära samarbete med kommunledningen i Mellersta Österbotten, i synnerhet med bildningsledningen och lärarna, samt med barn och unga. I projektet deltog mer än 500 personer från Mellersta Österbotten, också företagare från landskapet och de tre utvecklingsföretagen i regionen; KOSEK, Kaustby ekonomiska region och YritysKannus. Under projektets gång framgick det tydligt att landskapet har en stark vision om en egen inlärningsmiljö för att trygga livskraften, och för barn och unga föra fram möjligheterna som uttryckligen Mellersta Österbotten kan erbjuda dem i framtiden.

    Den företagarfostran som ges i inlärningsmiljön skulle dessutom ge möjligheter för att bland annat utveckla barnens och de ungas innovationsförmåga och problemlösningsfärdigheter, företags- och arbetslivsfärdigheter samt lära dem miljöansvar och hållbar utveckling. Likabehandling och jämställdhet framkom som bärande värden. Det innebär till exempel att olika yrken förs fram på ett jämställt sätt, och att alla elever har möjlighet att få den aktuella undervisningen, oavsett skola, lärare eller bostadsort.

    Med stöd av projektet YES! Keski-Pohjanmaa sammanställdes också en ny samarbetsmodell för Karleby universitetscentrum Chydenius och KOSEK. Tanken är att företagarfostran i framtiden ska integreras i universitetscentrets lärarutbildning så att studerande inom lärarutbildningen kan ge företagarfostran i såväl inlärningsmiljön som landskapet.

    Projektet YES! Keski-Pohjanmaa finansierades av huvudfinansiären Mellersta Österbottens förbund (AKKE-finansiering till projekt som har hållbar tillväxt och livskraft som mål) samt de mellanösterbottniska kommunerna Karleby, Kannus, Perho och Kaustby med kommunfinansieringsandelar.

  • Innovativa energilösningar med gränsöverskridande samarbete

    I början av 2023 inleddes det treåriga projektet Bothnia Green Energy som är en fortsättning på det år 2021 avslutade projektet Future Cleantech Solutions, där målet var att stärka Kvarkenområdets hållbara utveckling genom att skapa förutsättningar att utnyttja nya affärs- och samarbetsmöjligheter för cleantech-företag. Syftet med projektet Bothnia Green Energy är att främja gränsöverskridande samarbete i utvecklingen av innovativa energilösningar, vilka bidrar till att Karleby stad kan uppnå sina klimatmål.

    Projektet genomförs i Kvarkenrådets regi. Dessutom deltar KOSEK, Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Oy Merinova Ab, Skellefteå Science City Ab, Umeå kommun och Övik energi i genomförandet av projektet. Det nya och speciella är att energibolagen i projektområdets kommuner i Finland och Sverige är med och att man lyssnar på deras intressen och behov i projektet. Dessutom är energibolagen företrädda i styrgruppen.

    Projektet består av tre arbetspaket. Det första av dessa är en samverkansplattform, som under verksamhetsåret tagits fram tillsammans med energibolagen. Målet är att skapa en Triple Helix-plattform som ska sammanföra företrädarna för den offentliga förvaltningen och de akademiska aktörerna, inklusive energibolagen, inom projektets geografiska område. Avsikten är att samverkansplattformen underordnad Kvarkenrådet fortfarande ska användas när projektet har avslutats och att fokus då ska ligga på områdets energisektor och utmaningarna i denna. I samband med förberedelserna för introduktionen av samverkansplattformen undersöktes vilka projekt som under de senaste fem åren genomförts för energisektorn inom området.

    Det andra arbetspaketet, som innefattar den största delen av projektet, fokuserar på att möjliggöra innovationer och nya affärsmodeller för företagen. I samband med detta gjordes inom projektet ett utkast till en innovationsprocess som skulle styra gränsöverskridande gemensamma aktiviteter i olika frågor. Separata processer har testats för energibolag samt fastighets- och byggsektorn.

    Temana för energibolagens tre test har varit att utnyttja spillvärmen från framtida vätgasanläggningar, utreda möjligheterna för likströmsnäten i energiomställningen samt energibolagens attraktionskraft på arbetsmarknaden. I det test gällande likströmsnäten som leddes av KOSEK kar man undersökt vad som görs med likströmstekniken i dag och vilka aktörer som finns inom branschen. En praktisk introduktion om temat genomfördes under en exkursion till Tammerfors och Lembois. Cirka tio finska bolag deltog i denna. För bygg- och fastighetsaktörer i Korsholm och Umeå ordnades två workshops, som vardera samlade ett 20-tal deltagare.

    Det tredje arbetspaketet innefattar att bland annat kontakta olika intressentgrupper, lägga fram och marknadsföra projektet samt förbättra Kvarkenområdets kändhet. Dessa aktiviteter genomförs främst under projektets sista år.

    Utöver de ovan nämnda aktiviteterna har man inom ramen för projektet träffat företag som är verksamma inom energisektorn och undersökt deras utmaningar i energiomställningen samt hur företagen kunde dra nytta av projektet. Styrgruppsmötet hölls i Skellefteå i somras, och både fysiska möten och distansmöten har ordnats med energibolagen. Ett betydande möte ordnades i samband med Kokkola Material Week. Då var hela projektgruppen närvarande för att presentera projektet och de test som ingick i det.

  • Utveckling av affärsverksamhet i ett internationellt samarbetsprojekt

    Target Circular är ett 3-årigt, av Europeiska unionen delfinansierat internationellt projekt där fokus ligger på företagande, tillväxt och utveckling. Geografiskt omfattar projektet Norra Periferin och Arktis. Samarbetsländerna omfattar Finland, Norge, Island och Irland, och projektledare är KOSEK:s företagsutvecklare Pekka Pohjola. Från Finland deltar även yrkeshögskolan Centria i projektet.

    Projektet delar bland annat med sig av erfarenheter av företagsutveckling i de olika samarbetsländerna. Detta bygger på en irländsk-italiensk studie, enligt vilken företagens beslutsprocess blir allt bättre och mer gynnsam för företagsutveckling, ju mer processen grundar sig på information av hög kvalitet. Ett annat genomgående tema för projektet är cirkulär ekonomi och beaktande av denna i företagens verksamhet.

    Målgruppen för projektet är små och medelstora företag samt organisationer som tillhandahåller företagsrådgivning. I projektet försöker man förbättra företagens beslutsprocess genom tillväxt- och utvecklingsprojekt där verktyg såsom Business Model Canvas eller ROI-formeln för återbetalning av investeringar introduceras för daglig användning vid företagen. Inlärningen av nya saker stöds med digitalt studiematerial som vidareutvecklas under projektets gång och som företagarna i framtiden kan använda när det passar bäst in i deras tidtabeller.

    Utöver det ovan nämnda utreds tillgången till olika samarbetstjänster. I synnerhet vid mindre företag kan exempelvis marknadsföringstjänster eller i lämpliga delar produktutvecklingstjänster utplaceras. Den förteckning över tjänster som sammanställs i projektet gör det lättare för företagen att anlita gemensamma tjänster.

    När det gäller KOSEK är målet särskilt att stärka uppstartskulturen i Karlebyregionen. Det är viktigt att de som har idéer hittar den hjälp de behöver, oavsett om det gäller finansiering eller exempelvis person- eller undersökningsresurser. Under hösten testade utvecklingsbolagen tillsammans med företagsutvecklarna med positiva resultat bland annat ett program för utveckling av affärsverksamheten vid uppstartsföretag. Avsikten är att programmet för utveckling av affärsverksamheten ska inledas med test tillsammans med företagen under vårvintern 2024. Programmet står till förfogande också för andra företag än uppstartsföretag och är gratis för deltagarna.

  • Projektet Retkibussi avslutades

    retkibussi tiedotekuva

    Det år 2022 påbörjade projektet Retkibussi – Vihreämpi matkaketju för grönare resekedjor avslutades i augusti. I det ERUF-finansierade projekt var trafikeringen endast en del av projektet, där det mer omfattande målet var grönare resekedjor där olika transportmedel kombineras. Det är lätt att ta sig till Mellersta Österbotten med kollektivtrafikmedel, men från Karleby eller Kannus finns det under sommaren knappt några kollektivtrafikförbindelser till natur- och turistdestinationerna i inlandet och på kusten.

    Utifrån tidigare erfarenheter preciserades utflyktsbussens rutter jämfört med föregående sommar. Bussen trafikerade från och med veckan efter midsommar under sex veckor fram till början av augusti. Utflyktsbussen trafikerade till Ohtakari tre dagar per vecka och till Öja en dag per vecka. Fredagar körde utflyktsbussen två turer och söndagar en tur till Salamajärvi i Perho enligt en tidtabell som hade samordnats med tågförbindelserna.

    Även denna gång fick tjänsten ett gott mottagande och väckte ett positivt intresse bland turisterna. Förutom den kollektivtrafik som projektet möjliggjorde för turister och lokalbefolkningen skjutsade utflyktsbussen potentiella kunder till de lokala turistföretagarna.

    Utflyktsbussen skapade en grund för en fortsättning på tjänsten även i framtiden. Nu när projektet har avslutats ordnas med kommunerna inom området en diskussion om hur utflyktsbussens trafikering kunde ordnas på marknadsvillkor under den livligaste turistsäsongen i juli.