Projekt 2024

Ett år av aktiv verksamhet

Bothnia Green Energy-projektets första år omfattade mycket olika slags beredningsarbete. I det andra året ingick däremot rikligt med mångsidig verksamhet. Syftet med projektet, som genomförs under Kvarkenrådet, är att främja gränsöverskridande samarbete för utvecklandet av innovativa energilösningar i Kvarkenområdet.

Projektet består av tre arbetspaket. Av dem har de energibolag som deltar i projektet valt bland teman om möjligheter med likströmsnät i ett nytt energisystem, utnyttjande av överskottsvärme som produceras inom ny industri samt om kunskapsutbyte mellan energibolagen så att de kan vara alltmer attraktiva i de anställdas ögon vid sidan av branschjättarna.

I samma arbetspaket koncentrerar man sig också på att förbättra energieffektiviteten inom byggnads- och fastighetsbranschen med hjälp av artificiell intelligens. I det tredje arbetspaketet stärks det regionala samarbetet samtidigt som synligheten på nationell och internationell nivå utökas.

Nätverkande och företagsbesök

Under året har man fört åtskilliga diskussioner bland annat om hurdana utvecklingsbehov företagen har i fråga om energi. I januari diskuterades överskottsvärme tillsammans med väteaktörer. I februari gjordes ett studiebesök till Sverige där temat var användningen av likströmsnät. Besöksmålet var företaget Ferroamp, som specialiserat sig på likströmslösningar i fastigheter. Deltagarna träffade även Kungliga tekniska högskolans professor i elteknik Hans-Peter Neen. Han berättade att han är övertygad om att likströmslösningar kommer att bli vanligare även på stora och medelstora spänningsnivåer. Från Finland deltog tre personer i studiebesöket och av dem var en representant för energibolag. Vid evenemanget Energy Week i Vasa i februari fortsatte man bearbeta projektets teman, och inom projektet ordnade man även ett seminarium med diskussioner om AI-lösningar inom byggnads- och fastighetsbranschen.

I mars besökte en delegation från Brasilien Karleby via Business Finland. I delegationen ingick flera företag inom energibranschen som bekantade sig med affärsverksamhetsmöjligheterna och kartlade eventuella samarbetspartner. Delegationen besökte Oilon och Hycamites väteproduktionsanläggning och utöver detta presenterade Heliostorage sina egna lösningar för besökarna.

I april ordnades evenemanget Hackaton i Vasa, där man bearbetade nya lösningar och användningsobjekt för överskottsvärme. På plats fanns studenter från Kvarkenregionen och syftet var att skapa en gränsyta till universiteten i regionen. Studenterna diskuterade i grupper om bland annat utnyttjande av överskottsvärme och hur den omvandlas till nyttovärme till exempel vid växthusodling, fiskodling och i simhallar. Ett eget särdrag i evenemanget skapades genom Vasa universitets omfattande samling av mekaniska och digitala Arcade-spel från 90-talet som studenterna fick spela vid sidan av grupparbetet. I evenemanget deltog även representanter för energibolag, och deltagarna besökte kraftverket i Vasklot där de bekantade sig med moderna elpannor och ellagringslösningar.

Kvarkenrådet grundade energiarbetsgrupp

Årets största evenemang bestod av Energiseminariet, som ordnades i Karleby den 23 maj, samt Kvarkenrådets årsmöte, som hölls följande dag. Seminariet förbereddes i ett halvår och i inbjudningsevenemanget deltog cirka 100 personer från Kvarkenregionen. Vid seminariet talade enhetschef Petri Parviainen från Fingrid, verkställande direktör Berndt Schalin från Flexens och företagaren Robin Häggblom. Temat för Parviainens anförande var stamnätets roll i energiomställningen. Schalin talade om frågor som borde lösas för att få i gång investeringar i väte och Häggblom berättade hur den förändrade säkerhetsmiljön påverkar försörjningstryggheten inom energisektorn i Östersjöområdet. Utöver detta förde energibolagens verkställande direktörer Kirsi Hautala och Stefan Damlin samt affärsverksamhetschef Ann-Christine Schmidt en paneldiskussion om vad energiomställningen innebär för energibolagen i Kvarkenregionen.

På fredagen var det dags för Kvarkensrådets årsmöte. Som resultat av Bothnia Green Energy-projektets arbete beslutade årsmötet grunda en arbetsgrupp under Kvarkenrådet som fördjupar sig i energisektorn och som behandlar bland annat sådana energifrågor som togs upp under seminariet föregående dag. Kvarkenrådet utsåg även en egen representant i arbetsgruppen. Från Karleby deltar stadsdirektör Stina Mattila och Karleby Energis verkställande direktör Kirsi Hautala i arbetsgruppen.

Under sommaren kartlade man aktörer som utnyttjar överskottsvärme. I samband med evenemanget SuomiAreena i Björneborg deltog man i BotH2nia-nätverkets möte och bekantade sig med P2X Solutions väteanläggning som byggs i Harjavalta. I augusti besökte delegationen för Nordiska rådets Spd-grupp Vasa, där regionens energisektor och Bothnia Green Energy-projektet presenterades för besökarna.

Under hösten förbereddes ett pilotprojekt om likström bland annat genom att föra diskussioner med aktörer som använder en likströmslösning eller som planerar en sådan. En likströmslösning i större skala behandlades till exempel med Danfoss, Enersense, ABB, Autocirc, Ampernext och svenska Solenergispecialisten. I diskussionerna deltog dessutom en servicestation från Österbotten som gjort en utredning av elektrifieringsbehovet, en bondgård utanför Örnsköldsvik samt representanter för ett parkeringshusprojekt som planeras i Umeå. Likströmssystem har även planerats för AIP-industriområdet i Jakobstad.

I september ordnades evenemanget Future Energy Solutions i Villmanstrand, där projektet representerades i en diskussion om olika värmelösningar. Dessutom förberedde man ett höjdpunktsevenemang inom byggnads- och fastighetsbranschen i november och diskuterade med bland annat Kokkolan Vuokra Asunnot Oy om hur bolaget utnyttjar artificiell intelligens för att förbättra energieffektiviteten. Inom projektet ordnades även gemensamma träffar med energiprojekt i Mellersta Österbotten, och i slutet av september ordnades projektets teamdagar i Jakobstad.

I oktober ordnades en energibolagsträff i Örnsköldsvik där bolagen framförde sina synpunkter på projektets teman och sina önskemål i fråga om fortsättningen. I samband med detta besökte man även en bondgård som planerat en likströmslösning. Likström var även ett av temana på Energimässan i Tammerfors.

Olika användningsobjekt för överskottsvärme presenterades på två webbinarier under hösten. På båda evenemangen samlades cirka 50 deltagare. Vid det första webbinariet var temat lösningar där överskottsvärme omvandlas till el. Temat för det andra seminariet var lagringslösningar för el. Seminariet ordnades av Leo Byskata och Lasse Pohjola. Tre företag presenterade sig vid seminariet: Hydroc, Heliostorage och Vasa Elektriska.

I november ordnades ett höjdpunktsevenemang med matchmaking inom fastighets- och byggbranschen i Umeå. Finlands representanter bestod av flera representanter för fastighetsmassor samt aktörer som tillhandahåller lösningar som utnyttjar AI för att förbättra energieffektiviteten i fastigheter.

Under verksamhetsåret har projektets ledningsgrupp presenterat administrativa och operativa synsätt på vilka frågor som borde betonas i projektet. Projektgruppen hade regelbundna möten på distans och traditionella möten i Finland och Sverige. Utöver detta ordnades projektarbetsdagar i Umeå i april. Projektet har representerats i Karleby stads energiarbetsgrupp och i Hinku-projektets styrgrupp. Utöver detta har projektchef Leo Byskata deltagit i verksamheten för KIP-områdets energiarbetsgrupp.

Projektet genomförs under Kvarkenrådet. Övriga projektpartner är KOSEK, Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Oy Merinova Ab, Skellefteå Science City Ab, Umeå kommun och Övik Energi. Nytt och speciellt med projektet är att energibolag från kommunerna i projektområdet i Finland och Sverige deltar i projektet. I projektet lyssnar man på energibolagens intressen och behov. Energibolagen har även representanter i styrgruppen.

Företagarfostran är mycket mer än att endast ge intresserade ungdomar förutsättningar för företagande. Företagarfostran stärker arbetslivsfärdigheterna, inspirerar barn och unga att skapa sitt eget liv och hjälper dem att hitta sin egen plats i ett föränderligt samhälle.

Projektet Livskraft till Mellersta Österbotten genom företagarfostran var ett utvecklingsprojekt som inleddes i början av året och pågick under 10 månader. Bakom projektet stod KOSEK med projektledaren Sari Yli-Hukka. Målet med projektet var att samla information av ungdomarna och företagen så att det går att identifiera vilka behov landskapets högstadieelever har inom arbetslivs- och företagarfostran och bättre svara på näringslivets och företagslivets behov.

Det är viktigt att främja tillgången på kunnig arbetskraft och landskapets livskraft genom att förbättra medvetenheten om framtidsutsikterna och företagens behov av arbetskraft i den expanderande och alltmer internationaliserade regionen Mellersta Österbotten. Dessutom vill man erbjuda högstadieelever i grundskolan undervisning i aktuella arbetslivsfärdigheter, såsom förståelse av klimatförändringen och den gröna omställningen.

Under projektet gjordes pilotstudier av flera verksamhetsmodeller som blev grunden för en utvecklingshandbok inom företagarfostran. I den samlas resultaten från projektet i ett paket och handboken erbjuder också konkreta verktyg till exempel för kommunernas undervisningstjänster samt för närings- och företagslivet.

Erfarenheterna visar att det finns ett intresse för företagande och att de unga önskar sig fler möjligheter till deltidsarbete och sommarjobb. Många unga ser företagsverksamhet som en möjlighet att sysselsätta sig själva och här spelar KOSEK och andra utvecklingsbolag en central roll som stöd för de unga när de inleder sin företagarkarriär. Dessutom hoppades de unga att man skulle lyssna på dem mer i beslutsfattandet och att ungdomar skulle göras delaktiga i ärenden som berör dem.

I projektet deltog följande högstadieskolor i Karleby: Donnerska Skolan, Hakalahti, Kiviniitty, Lohtajan yläkoulu och Lucina Hagman samt högstadieskolorna i Halso, Vetil, Kaustby, Perho, Lestijärvi och Kannus. Totalt nådde projektet över 800 högstadieelever i Mellersta Österbotten. Projektet skulle aldrig ha lyckats utan de nästan 50 företag samt över 100 företagsrepresentanter och anställda i Mellersta Österbotten som deltog i de praktiska arrangemangen. Varmt tack till dem.

Projektet Livskraft till Mellersta Österbotten genom företagarfostran finansierades av huvudfinansiären Mellersta Österbottens förbund (finansiering genom AKKE – Alueiden kestävän kasvun ja elinvoiman tukeminen), genom kommunandelar från kommunerna Karleby, Perho, Kannus, Halso, Vetil, Kaustby, Lestijärvi och Toholampi i Mellersta Österbotten samt genom en egenfinansieringsandel från KOSEK. Den totala budgeten för den 10 månader långa projektperioden var 65 496 euro.

Bildtext:

Den röda tråden i projektet Livskraft till Mellersta Österbotten genom företagarfostran var att sammanföra företag och ungdomar. På bilden ses följande personer diskutera med ungdomarna: Jukkola Systems Oy:s vd Joonas Jukkola (till vänster), Mehiläinen Oy:s företagsläkare vid Karlebyenheten, specialistläkare inom allmänmedicin Jenni Oikarinen, HR- och administrativ specialist Minna Haasala vid Mellersta Österbottens Andelsbank samt projektchef Sari Yli-Hukka vid KOSEK.

Arbete vid finländska pilotföretag ledde till en arbetsbok för att utveckla affärsverksamhet

Target Circular är ett treårigt internationellt projekt för tillväxt och utveckling som inleddes 2003 och som delvis finansieras av Europeiska unionen. Geografiskt omfattar projektet den norra periferin och det arktiska området. Finland, Norge, Island och Irland är samarbetsländer och projektchef är företagsutvecklaren Pekka Pohjola från KOSEK. I Finland ingår Yrkeshögskolan Centria i projektet.

För KOSEKs del är ett specifikt mål att stärka startup-kulturen i Karlebyregionen. Det är viktigt att de som har idéer hittar den hjälp de behöver, oberoende av om det handlar om finansiering eller exempelvis person- eller forskningsresurser. Projektets målgrupp är små och medelstora företag och organisationer som ägnar sig åt företagsrådgivning.

Under år 2024 utarbetades på finländskt initiativ ett utvecklingsprogram inom affärsverksamhet i en pilotarbetsgrupp för företag som samlades sex gånger. Arbetet genomsyrades av ett vetenskapligt tillvägagångssätt samt av att ställa hypoteser utifrån egna produkt- och tjänsteidéer. Under det sista mötet pitchade företagen i projektet de utvecklingsidéer de tagit fram inom utvecklingsprogrammet för en testpublik.

Som ett resultat av arbetet skapades Liiketoiminnan kehittämisen työkirja (Arbetsbok för affärsverksamhetsutveckling) som är utarbetad för att passa den finländska företagsmiljön och för att kunna användas vid planering av hållbar affärsverksamhet. Målet är att erbjuda företagen vetenskapligt verifierade approacher för att utveckla affärsverksamheten.

Till verktygen i arbetsboken hör till exempel en värdeerbjudandekarta (Value proposition canvas) som hjälper företagen att identifiera, planera och utvärdera sitt värdeerbjudande. Affärsmodellen Business model canvas är i sin tur mer omfattande så att den så bra som möjligt betjänar det praktiska utförandet. I arbetsboken beaktas också hur affärsverksamheten kan utvecklas i riktning mot cirkulär ekonomi.

Under året omfattade projektet också nätverkande och erfarenhetsutbyte med pilotgrupper i de andra deltagande länderna. Under hösten planerade pilotgruppen också en lärmiljö och begrundade hur Target Circular-helheten kunde se ut i framtiden.