J. Varila Steel Oy är ett maskinverkstadsföretag som är verksamt i Perho. Företaget tillverkar stålkonstruktioner och anordningsbyggnader för industri och infrastruktur. Företaget har systematiskt satsat på hållbarhet ända sedan kunderna började ställa frågor till exempel om utsläppskalkyler. ISO 9001-kvalitetssystemet har företaget haft redan i cirka sju år.
”För tre år sedan gick vi de första kurserna i hållbarhet för företag och beslöt att närma oss frågan genom kontinuerlig förbättring. Ett synligt resultat för Perhoborna har varit den sänkta hastighetsbegränsningen längs vägen genom vårt fabriksområde”, berättar företagets projektchef Juha Pillikko
J. Varila Steel Oy, som grundades 1999, har specialiserat sig på stora stålproduktioner och som en egen produkt tillverkar företaget snöslungor. En betydande del av omsättningen uppstår genom anordningsbyggnader som byggs som underleverantörsarbeten. I företagets utrymmen verkar också företag och aktörer som utför underleverantörsarbeten för J. Varila Steel, såsom elmontörer. Företaget har varit en del av Österberg Group i nio år.
Vid J. Varila Steel genomförs kontinuerliga förbättringar med hjälp av 5S-systemet. I systemets första skede sorteras, det vill säga minimeras, allt spill.
”I praktiken har vår avfallshantering förvandlats till att optimera återvinningen. Containrar för blandavfall behövs inte längre. I stället har vi egna återvinningsflak för varje fraktion. Beställningarna optimeras och det finns en plats för varje liten bit”, berättar Pillikko om förändringen.
Företaget återvinner bland annat konstruktionsstål, tunnplåtsstål, målfärger, tryckförpackningar, styrox, plast, kartong, icke brännbart byggnadsmaterial samt stålullselement som separata fraktioner.
Det andra steget i systemet består av arrangemang, det tredje av städning och det fjärde av standardisering.
”Genom att ta i bruk dessa har vi lyckats spara upp till en timme i arbetstid när rätt verktyg finns på rätt ställen vid rätt tidpunkt. Det här är viktigt med tanke på smidigheten i arbetet, eftersom arbetsuppgifterna i sig redan omfattar många variabler”, berättar Pillikko.
Han fortsätter med att berätta att systemets femte steg består av uppföljning. Med andra ord följs olika punkter och deras effekt upp och antecknas.
”Som det sjätte steget har man utvecklat systemet med tanke på säkerhet (6S), vilket innebär att ordning och prydlighet direkt stöder arbetssäkerheten.”
Företaget har också satsat på energieffektivitet. I produktionen utnyttjas värmeåtervinning (LTO) samt spillvärme från kompressorerna. Dessutom utreder företaget elens ursprung och andelen förnybar energi. Beräkningen av fabrikens koldioxidavtryck planeras som en del av utvecklingen av hållbarhetsarbetet.
Syns satsningarna på hållbarhet i euron?
Verkställande direktör Jari Varila svarar att det aldrig räknats ut exakt, men en ökning av företagets återvinningsgrad har redan synts positivt i avfallshanteringsfakturorna. Varila konstaterar också att slutkunderna numera är alltmer intresserade av hållbarhet och ställer krav på vad företaget bör göra och påvisa i fråga om kvalitet och hållbarhet. I praktiken framkommer detta också i euron som genomförda affärer: att svara på hållbarhetskrav är på många sätt en förutsättning för affärer. Satsningar på hållbarhet har varit en central faktor för att företaget ska bevara sin konkurrensförmåga.
”För utvecklingen av hållbarhet och rapportering använder vi EcoVadis-plattformen som verktyg. Plattformen har nu använts för första gången och i EcoVadis-utvärderingen fick vi klassificeringen engagerad”, berättar Seija Tuominiemi, en av företagets anställda.
För att gå tillbaka till euron berättar verkställande direktören hur man satsar på kvalitet uttryckligen i företagets fabriksutrymmen och handlingssätt.
”Vi strävar efter att det vi levererar är hållbart och underhållsfritt samt att det stämmer överens med vad man beställt. Reparationer vid beställarens objekt kostar oss betydligt mer än att skapa kvalitet i fabriken”, berättar han.
Det här får oss att göra saker och ting rätt direkt – vilket är hållbart både med tanke på ekonomi och miljö.
Hållbara produkter av hög kvalitet stöder samtidigt också hållbarhet, eftersom de minskar reparationsbehovet, materialsvinnet och onödig användning av resurser.
Utvecklingen fortsätter
Den kontinuerliga förbättringen fortsätter. Härnäst planerar företaget att inleda frivillig hållbarhetsrapportering, förnya verksamhetsstyrsystemet och utveckla en egen applikation för att öka arbetssäkerheten.
”Nästa steg kunde vara ISO 14001-certifikatet”, funderar Pillikko.
”Det är vårt nästa steg”, svarar verkställande direktör Varila.
Grunden för hållbarhetskommunikation, det vill säga de praktiska handlingarna och mätningen av dem, är på god väg vid J. Varila Steel. Inom kort kommer man att satsa på både intern och extern kommunikation. Inspiration att utveckla den externa kommunikationen berättar de att de fått vid ett evenemang som ordnades i Perho inom projektet Keski-Pohjanmaan Vastuullisuuskumppanit.
”För de anställda har vi ordnat ett informationsmöte där vi gått igenom grunderna för hållbarhet och hur det syns i vår verksamhet och vårt resultat”, berättar Pillikko.
Tuominiemi fortsätter med att berätta att det för tillfället finns ett kort avsnitt om hållbarhet på företagets webbplats men att man också kunde berätta mer.
Företaget utvecklar också uppföljning av produktionen och ledning genom kunskap som innebär att materialflöden och arbetsskeden kan förutses allt bättre.
J. Varila Steel är ett bra exempel på ett företag med många hållbarhetsgärningar och -mål om vilka det också är motiverat att kommunicera utåt. En synlig hållbarhetskommunikation ökar kundernas förtroende och kan fungera som en betydande konkurrensfördel.
Vid intervjun framkommer att företagets budskap är tydligt: hållbarhet är inte något obligatoriskt tillägg utan en central del av utvecklingen av affärsverksamheten. Blicken ligger starkt på det kommande och hållbarhetsarbetet utförs på ett målinriktat sätt och ur konkurrenskraftens och det ekonomiska resultatets perspektiv.
Vid J. Varila Steel innebär hållbarhet i praktiken en effektiv hantering av material, leveranssäkerhet och en säker produktion – inte en separat funktion utan en del av den dagliga verksamheten.
Är du intresserad av att utveckla hållbarheten i ditt företag eller kommunikationen om den?
Projektet Keski-Pohjanmaan vastuullisuuskumppanit erbjuder avgiftsfritt stöd för utveckling av hållbarhet i företag i Mellersta Österbotten. Inom projektet erbjuds inledande kartläggningar där man bedömer nuläget för hållbarhet i företaget (var man befinner sig, vad man redan gör rätt och vad som behöver utvecklas) samt workshoppar och pilotförsök bland annat för beräkning av koldioxidavtryck, frivillig hållbarhetsrapportering, kommunikation och uppnående av uppställda mål. Läs mer om projektet här.
Projektet Keski-Pohjanmaan vastuullisuuskumppanit är ett projekt som delfinansieras av EU och som är verksamt i Mellersta Österbottens förbunds område. Projektet genomförs av Karlebynejdens Utveckling Ab, Karleby stad, yrkeshögskolan Centria och YritysKannus. Kommunfinansiärer är Karleby stad, Kannus stad och Perho kommun.
Publikationens text: Hanna Tölli och Sari Yli-Hukka