Projekt 2025

Utveckling av innovativa energilösningar i Kvarkenregionen

Bothnia Green Energy-projektet var ett gränsöverskridande projekt som satte fart på utvecklingen inom hållbar energi i Kvarkenregionen. Projektet genomfördes 1.1.2023–31.12.2025 och sammanförde centrala finländska och svenska aktörer för att skapa nya nätverk, stöda innovationer och stärka företagens konkurrenskraft i regionen. Projektets centrala uppgift var att främja samarbete och investeringar i hållbara energilösningar så att företagen i regionen skulle ha förutsättningar att utveckla och kommersialisera framtida energiteknologier.

Power to Talent

I pilotförsöket Power to Talent behandlades en av de mest aktuella utmaningarna inom energibranschen: att locka och engagera kunnig arbetskraft. I ett intensivt samarbete med HR-avdelningarna vid sex energibolag skapade pilotförsöket en plattform till exempel för gränsöverskridande samarbete och gemensamt lärande.

Arbetet kulminerade i verktygsbacken Talent Attraction Toolbox där man samlade verktyg, metoder och observationer från pilotförsöket. Verktygsbacken hjälper också företag att utveckla sina HR-praxis och förbättra sin attraktionskraft som arbetsgivare.

Byggande och fastigheter

Det här pilotprojektet koncentrerades till att identifiera energibehov inom byggande och fastighetsbranschen samt att ta fram företag som erbjuder innovativa lösningar. En viktig milstolpe var ett matchmaking-evenemang som ordnades i Umeå 2024, där det uppstod över 70 möten med lösningsleverantörer och aktörer inom fastighetsbranschen.

Spillvärme

I spillvärmepilotförsöket undersöktes den stora potentialen för utnyttjande av spillvärme från industrin genom att sammanföra företag som producerar värme med aktörer som erbjuder lämpliga teknologier. Under projektet ordnades tio webbinarier där experter, företag och intressentgrupper diskuterade teknologier, affärsverksamhetsmodeller och praktiska exempel. Evenemangen ökade medvetenheten och kunnandet om hur spillvärme kan utnyttjas i Kvarkenregionen.

Inom pilotförsöket skapades verktygsbacken Excess Heat Toolbox som innehåller ett idéregister (37 lösningar från 29 företag) samt en rapport om centrala observationer och rekommendationer. Tillsammans erbjuder de en praktisk grund för företag som vill utnyttja möjligheterna med spillvärme.

DC-nät

I pilotförsöket DC Networks undersöktes hur energi kan överföras direkt med likström (DC) mellan produktion och förbrukning. Denna approach kan förbättra energieffektiviteten i vissa applikationer och i pilotförsöket granskades möjligheterna att genomföra detta i Kvarkenregionen. I arbetet ingick en genomförbarhetsundersökning som gjordes av AFRY. I undersökningen analyserades tekniska och ekonomiska förutsättningar vid två objekt: en industripark i Jakobstad och ett parkeringshus i Umeå.

I pilotprojektet skapades ett öppet beräkningsverktyg samt en video och ett slutwebbinarium som är tillgängliga på Kvarkenrådets webbplats. Dessa resurser hjälper företag och kommuner att bedöma när DC-lösningarna är nyttiga och hur de kan genomföras i praktiken.

Evenemang och höjdpunkter

Under projektet delade projektpartner aktivt information, skapade nätverk och förde fram nordiskt samarbete vid många evenemang. Projektet deltog två gånger i Energy Week och två gånger i Kokkola Material Week. Partner gjorde också ett besök till Graz och Bukarest för att öka projektets synlighet utanför Kvarkenregionen. Projektet avslutades med ett slutseminarium i Örnsköldsvik.
Projektet genomfördes under ledning av Kvarkenrådet. I genomförandet av projektet deltog dessutom KOSEK, Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Oy Merinova Ab, Skellefteå Science City Ab, Umeå kommun och Övik Energi.

Target Circular – Supporting Sustainable SMEs to Success är ett internationellt utvecklingsprojekt som finansieras av Interreg Northern Periphery and Arctic-programmet. Syftet med projektet har varit att stöda sm-företag i övergången till cirkulär ekonomi och hållbar affärsverksamhet. Projektet genomfördes under perioden 1.1.2023–31.12.2025 och dess totala budget var cirka 1,6 miljoner euro.

I projektet bedrevs samarbete med organisationer inom företagsutveckling, forskningsanstalter och kluster inom cirkulär ekonomi från Irland, Finland, Norge och Island. Verksamheten koncentrerades till att stärka kunnandet inom sm-företag och hos företagsutvecklare samt utveckla nya metoder. Med hjälp av dessa kan företagen fatta mer systematiska beslut vid utvecklingen av hållbar affärsverksamhet.

I projektet utvecklades och pilottestades flera verktyg och handlingsmodeller som stöd för företagsrådgivningen. Dessutom ordnades workshoppar och utbildningar för företag och företagsutvecklare. Ett centralt resultat var en finskspråkig handbok i utveckling av affärsverksamhet som riktades till företagsutvecklare. Handboken hjälper att strukturera företagets strategi, testa affärsverksamhetsidéer och fatta beslut med hjälp av evidensbaserade metoder.

I projektet utarbetades även material om affärsmöjligheter inom cirkulär ekonomi. Dessutom stärktes det internationella samarbetet, vilket stöder tillväxten i hållbara sm-företag och deras konkurrenskraft i nordliga områden. Med hjälp av handboken fortsätter KOSEK producera tjänsten som en del av sin egen verksamhet.

I videoprojektet Framtidens skapare – Unga utforskar arbetslivet – producerades tre undervisningsvideor med elever i klasserna 7–9 som målgrupp.

På videorna behandlar ungdomarna teman som är viktiga för dem, såsom arbetsliv, framtidstro och välbefinnande samt jämlikhet, likabehandling och delaktighet. Innehållet tog avstamp i ungdomarnas egna tankar och frågor och i videorna möter ungdomarnas perspektiv representanter från det riktiga arbetslivet.

Videornas teman var “Vad händer om jag gör fel?”, ”Finns det en plats för mig i framtiden?” och ”Får alla vara med?”. Den förstnämnda videon går in på en fråga som de unga tampas med, nämligen om man till exempel under praoperioden eller sommarjobbet får göra fel. I den andra videon diskuteras karriär- och studievägar samt om en elev redan i årskurs 8 borde veta vad hen vill bli när hen blir stor. I den tredje videon dyker man djupt ner i jämlikhets- och likabehandlingsfrågor genom att begrunda om man får vara sig själv i arbetslivet. Videorna kompletteras av stödmaterial som innehåller diskussionsuppgifter för lektionerna. Videorna är 10–15 minuter långa och tvåspråkiga.

Projektet genomfördes under tiden 1.3.2025–31.12.2025. Dess helhetsbudget var 21 000 euro, varav Brita Maria Renlunds stiftelse beviljade 15 000 euro i stipendium till Karlebynejdens Utveckling Ab (KOSEK). Videoprojektet genomfördes som ett samarbete mellan KOSEK, Karleby stads undervisningstjänster och Ida Storbacka och Andreas Haals vid designbyrån Studio Frekvens. Studio Frekvens har ansvarat för projektets visuella utförande och videoproduktion.

Följande företag deltar i videorna: Tallqvist, Työplus, Österbottens handelskammare, Karleby stad, Opetusravintola Kokkolinna och Kpedu, Yrkeshögskolan Centria, Jukkola Systems och Kokkola Industrial Park (KIP). Följande elever deltog: Mio, Vilma, Ottilia, Amanda, Adanna, Meja, Otto, Juho, Aliisa, Juulia, Jussi och Inka.

KOSEK är huvudgenomförare i projektet Keski-Pohjanmaan vastuullisuuskumppanit (Mellersta Österbottens hållbarhetspartner) där mikroföretag, små och medelstora företag verksamma i Mellersta Österbotten får hjälp att svara på de ökande kraven på hållbarhet. Dessutom hör regionala kommunala aktörer och tredje sektorn till målgruppen.

Klimatförändringen, överkonsumtionen av naturresurser och den föränderliga regleringen utmanar företagen och kommunerna att förnya sin verksamhet. Samtidigt erbjuder de nya möjligheter att utveckla hållbar affärsverksamhet samt öka den regionala livskraften. Projektet sammanför områdets aktörer för att påskynda övergången till kolneutralitet och ett samhälle som bygger på cirkulär ekonomi, bland annat genom att dela med sig av pålitlig och aktuell information om ämnet samt erbjuda företagen verktyg till hållbarhetsarbetet.

Av företagen på KOSEKs verksamhetsområde har en del redan reagerat på de ökande kraven på hållbarhet. Största delen av företagen står emellertid ännu i startgroparna när det gäller hållbarhetsarbetet. En utmaning som identifierats är ansvarsfullhets-/hållbarhetsrapporteringen i ett läge då det krävs alltmer helhetsrapportering om hållbarheten till exempel av underleverantörer i stora projekt. Utöver beställarna bedömer också finansiärerna i allt ökande grad företagens ansvarsfulla agerande när de fattar beslut om finansiering. I projektet ordnas därför workshoppar där företagen bland annat handleds i hur man sätter ihop hållbarhetsrapportering.

Förutom rapporteringsstöd ges också stöd i praktisk företagsutveckling till exempel genom att hjälpa företagen förbättra sin affärsverksamhets energieffektivitet samt främja cirkulär ekonomi genom att öka användningen av returråvaror. Förbättrad energieffektivitet och användning av returråvaror är ett tecken på hållbarhet men kan också göra affärsverksamheten ännu mer ekonomiskt lönsam. När hållbarhet på olika sätt blir en del av vardagen förbättrar den sist och slutligen också företagens konkurrenskraft.

Projektfinansieringen kommer delvis från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och projektet genomförs på Mellersta Österbottens förbunds område. Kommunala finansiärer är Karleby, Kannus och Perho medan Yrkeshögskolan Centria, Karleby stad och YritysKannus Oy är delgenomförare.

Projektets riktlinje är ett kolneutralt Finland, med särskilt mål att främja energieffektivitetsåtgärder och minska växthusgasutsläppen. Projektet genomförs under perioden 1.3.2025–31.8.2027.